Vad gör ni av granbarkborretimret?

Med anledning av de senaste årens granbarkborreangrepp får vi ofta frågan kring vad som händer med timret som blir angripet. Nedan förklarar vi hur timret påverkas och vad vi på Vida gör med det.

Tid – en viktig faktor

Redan i skogen separerar vi granbarkborretimret från det friska timret och vi har skapat ett eget granbarkborresortiment. Det innebär att det angripna timret aldrig blandas med det friska.

För att få ut så mycket virke som möjligt är tid en viktig faktor och det gäller att ha korta ledtider. För skogsägaren är det viktigt att hitta de angripna träden, hugga fort samt att snabbt få ut det ur skogen. Därefter är det vårt ansvar att snabbt såga och torka det. Detta för att rädda så mycket virkesvärde som möjligt.

En av utmaningarna med granbarkborre i virke som skall bli sågade trävaror är att barkborren har en blånadssvamp på sig som trädet sedermera får. När trädet får svampen sprider sig en blånad på timret.

Dyrare produktionsprocess

Vida sågar granbarkborretimmer i Urshult, Vislanda och Hjältevad. Dessa verk ligger närmast de mest utsatta områden och de har också kunder för denna typ av produkt.

Ett problem med granbarkborren är att efter ett träd blivit angripit av granbarkborre så släpper till slut barken och då torkar stammen. När timret torkar utifrån och fortfarande är blött i mitten spricker det.

Torrt timmer är också mer komplicerat för sågverken att hantera då det är svårare att såga för det är hårdare. När det är hårt att såga blir sågklingorna varma och kan börja vobbla vilket kan leda till produktionsstopp. Det är dyrare att producera sågade trävaror av granbarkborretimmer och det blir lägre kvalitéer så därför kan vi inte betala lika mycket till skogsägaren för denna typ av timmer.

Marknad för granbarkborretimmer

Granbarkborretimmer används till konstruktionsvirke och är ingen produkt som syns i en byggnad. I princip skulle det fungera att använda granbarkborretimret som vanligt timmer då det inte har försämrade egenskaper, men riktigt så enkelt är det inte.

Vissa marknader accepterar granbark-borretimmer, det vill säga timmer med blånad, och USA är ett exempel. En förklaring till varför de accepterar blånad är att de är vana vid färgförändringar. Kunder i USA köper mycket från Kanada och där avverkar man skog under vintern och sedan lägger man det under snö och sågspån och sågar det under året. Det resulterar i mycket färgförändringar och det har USA vant sig vid.

I Japan och Sverige accepteras däremot inte blånad. Detta till trots att timret inte har sämre hållfasthet. Men här finns ingen historia till blånad så därför tror man att det är en sämre produkt. Många tror att blånad är mögel vilket inte stämmer utan det kan snarare ses som ett skönhetsfel. Blånadssvampen som orsakar färgförändringen dör i torkarna på sågverken.

Sidobrädorna som sågas blir blåa väldigt fort och för dessa är det svårare att hitta avsättning och därför går de uteslutande till emballage. Men återigen är det bara estetiskt och brädorna har ingen sämre funktion.