Vikten av markberedning

Det finns många fördelar med att markbereda. När du markbereder förbättrar du plantornas möjligheter att överleva och växa. Du skapar ett gynnsammare växtklimat samtidigt som plantan får ett försprång mot övrig vegetation. Ett annat plus är att din nyplanterade skog får ett skydd mot snytbaggen. Vi på Vida anser att om det är ekonomiskt försvarbart och tekniskt möjligt så bör man markbereda.

Markberedning är kortfattat när man bereder marken mekaniskt för att få en bra planteringspunkt. Målsättningen är oftast att få mineraljord med ett humuslager under som ger näring. Om hygget inte är för stenigt, brant eller blött är det lämpligt att markbereda. Markberedning görs normalt med ett skotarburet markberedningsaggregat eller med en grävmaskin. Det finns några vanliga metoder, se nedan.

Vid både harvning och högläggning kan man anpassa planteringspunkten efter behovet. Exempelvis på en torr mark kan det vara lämpligt att välja en lägre punkt, och vid en fuktig mark en högre punkt.

Harv: Ett kontinuerligt spår fräses upp där humusen vänds upp. Mineraljord läggs upp på den tilta som bildas på ena sidan av spåret. Här kan man välja att plantera i omvända tiltan eller i spåret, beroende på behov.

Högläggning: Ett kortare spår av humuslagret vänds upp och täcks av underliggande mineraljord. Detta görs till skillnad från harvningen inte kontinuerligt utan så kallat intermittent. Kan utföras av skotare eller med grävmaskin.

Inversmarkberedning: Utförs med grävmaskin genom att man skalar av humusskiktet med några cm av underliggande mineraljord och vänder det upp och ner på samma plats så att mineraljorden ligger uppåt.

Lättare att plantera

En viktig anledning till markberedning är att det underlättar planteringen. Både när det gäller att hitta en lämplig planteringspunkt och för att fördela plantorna på ett bra sätt över hygget.

Mindre konkurrens från vegetation

Genom att ta bort befintliga växter och dess rotsystem minskas konkurrensen. På bördiga marker är det extra viktigt då det kan bli rikligt uppslag av exempelvis gräs, hallon och ormbunkar som annars riskerar att kväva plantorna

Högre marktemperatur

Frilagd mineraljord tar upp solstrålning bra och lagrar värmen. Det gör att temperaturen blir högre när man har markberett. En högre marktemperatur gynnar tillväxten hos plantan och utvecklingen av rotsystemet.

Bättre rottillväxt

På täta och hårda marker kan en markberedning hjälpa till att lätta upp marken och möjliggöra en bättre tillväxt av rotsystem.

Lägre risk för frost

Då mineraljorden lagar solvärmen minskar risken för frost under tillväxtsäsongen. Den lagrade värmen strålar ut under natten. På frostkänsliga marker kan man även dra fördel av de höga planetringspunkter som kan tillskapas vid markberedning. Kall luft sjunker och lägger sig i svackor, så en högre punkt har lägre risk för markfrost.

Ökad tillgång på näring

Det är flera orsaker till att näringstillgången ökar vid markberedning. Vid den omröring av marken som sker vid markberedning tillgängliggörs mer näring. Den högre temperaturen som ger en större nedbrytning bidrar också den till en ökad näringstillgång. Även att befintliga konkurrerande växter tas bort ger en effekt.

Lägre risk för snytbaggeskador

Snytbaggen är en stor skadegörare på nyplanterad skog. Tidigare behandlades plantorna med ett insektsgift som gav ett ganska bra skydd första året. Numera är det förbjudet och man har ersatt giftet med olika mekaniska skydd. Exempelvis lim + sand som hindrar snytbaggen från att äta på plantornas nedre del. Mekaniska skydd har nackdelen ett de inte stoppar snytbaggen att klättra upp högre i plantan och äta. Snytbaggen är känd för att ha ”torgskräck”, dvs det undviker att gå ut på öppna ytor med mineraljord. Det gör att en bra markberedning med hög andel mineraljord i planteringspunkterna är en bra komplettering till mekaniskt snytbaggeskydd på plantorna.

Risker

Vid markberedning är risken överhängande att viktiga natur- och kulturmiljöer förstörs. Det är viktigt med en bra instruktion till föraren så han eller hon vet vilka värden som finns på området. Dessa ska även vara utmärkta i fält. Kulturvärden ska om möjligt märkas ut med så kallade kulturstubbar som innebär att träden runt en lämning kapas 1,3 m höga för att visa att där innanför finns kulturspår.

Finns det fornminnen i området ska skogsägaren alltid anmäla markberedning till Länsstyrelsen och invänta besked. Runt varje fornminne finns ett fornminnesområde vars storlek som Länsstyrelsen beslutar om.

Markberedning bör inte utföras närmare än cirka 10 meter från vattendrag då det finns risk för näringsläckage eller slamning.